LANCIA DELTA 2000 HF EVOLUTIONE integrale 16v

 

I oktober 1991 kom de första exemplaren av denna version och blev samtidigt den sista av de så framgångsrika versioner som sedan 1986 framtagits och homologerats för sitt ändamål – att genom rallydeltagande ge Lancia en framgångsrik marknadsföring av Deltamodellen – både som  gatbil och som oslagbar rallybil, beroende på sina förnämliga köregenskaper på skilda vägunderlag.

 

Utseendemässigt var förändringarna för denna version styrda av behovet av förändrad spårvidd, andra fälgar som  gav bättre kylning av bromsarna, en förbättrad fjädring genom höjda övre fästpunkter och som följd av detta även vissa karossförändringar. De förbättrade, nu epiliptiska huvudljusen , förändrade dimljus, tillkomsten av ställbar spoiler på takets bakkant och luftintagen för bromskylning bidrog även till att versionen fick ett än mer sportigt utseende.

 

Till detta bidrog också  den nya motorhuven, nu med en större uppressning med längsgående, tvärs framkanten, gående luftintag för förbättrad ventilation av motorrummet, den förändrade främre stötfångaren som gav bättre luftflöde till motorrummet och de än mer – nu produktionspressade – utbuktningarna på karossen,  för att hysa de bredare däck som framtagits för rallybruk.

 

Det var första gången  under produktion som karossformen från ” årets bil 1980 ” förändrades. Vyn bakifrån gjordes mindre iögonfallande, genom att slutdämparen nu hade bara ett utblåsrör, vilket medförde förändring och anpassning även av bakre stötfångaren till den bulligare karossformen.

 

Invändigt förändrades vissa detaljer för att bidraga till det sportigare utseendet  Ratten och växelspaksknoppen utformades mer anatomiskt av den välkända tillverkaren Momo och instrumenten kolorerades för att framträda bättre.

 

 Slutligen byttes luckan för bensinpåfyllning till rallyversionernas utförande och den sedan formel  1- dagarna välkända elefanten – med sin höjda snabel – lades över det, sedan Fulvia-modellens dagar så välkända HF-märket och placerades i grillen.

 

( Detta märke har nu utsetts till symbol för integrale-registrets mödor, att söka ge information om berörda  Delta-versioner.)

 

Mekaniskt förändrades den väl utprövade konstruktionen – testad under så många rallyn – icke mycket, men intentionerna var att förändra väghållning och körbarhet än mer, vilket skedde  genom att ändra spårvidd fram respektive bak med 54 mm fram alt. 60 mm bak. Främre fjädringen förändrades helt, genom kraftigare dämpare och förstärkta bussningar. Den ökande stress i vridstyvheten,  som uppstår genom förändrad väghållning och ändring av geometrin i främre fjädringen , togs om hand av en aluminiumstång som förband de bägge fästena  för fjäderbenen fram.

Den bakre fjädringen modifierades, med kraftigare länkarmar och tvärbalk samt förstärktes med spänstigare fjädrar som omslöt de omkalibrerade dämparna, med längre fjädringsväg och förstärkta fästpunkter och en liknande stång mellan bakre fjäderfästena.

 

Bromssystemet förändrades så till vida att framhjulen nu försågs med fasta bromsok i aluminium med två olika kolvar, 44 respektive 38 mm, verkande på nya 281 mm ventilerade bromsskivor med en tjocklek av 26 mm. Bak är nu bromsskivorna 251 mm och bromsservon 8”, vilket allt bidrog  till bättre bromsförmåga och mindre slitage på mekaniska delar. ABS-systemet förbättrades ytterligare, nu till fyrkrets med sex sensorer, men var fortfarande ett tillval (option). Nya 7½”-fälgar i aluminium med bättre kylning av bromsskivorna infördes 1993, då tidigare fälgar ej klarade utlovade prestanda för rallybruk. De större bromsoken och de nya  5-hålsfälgarna medförde också att reservhjulet blev 16” med 115/70 R16 däck, det s.k.” nödhjulet”.

 

Styrsystemet har ändrats med större styrbox och en kraftigare styrservopump med oljekylning – en modifiering från grupp A  versionerna – som medgav oförändrad temperatur även vid extrem användning.

 

Alla dessa förbättringar gjorde det möjligt att ”mappa om ”, dvs. förändra motorns styrdata, så att mera kraft kan erhållas, 210 hk vid 5.750 varv/min med max vridmoment 31 kgm vid  3.500 varv/min, utan att förändra motorns cylindervolym.

 

Huvudsakliga vinsten av denna utveckling – evoluzione – var en förminskad sidledes verkan vid acceleration, som gav  en tidsvinst om 1.5 sek. på torrt underlag och fyra sek. – kanske  mindre –  på obelagda underlag och var inte enbart ett resultat av erfarenhet utan också en tänkt anpassning för rallyverksamheten.

 

Totalt tillverkades 6.992 exemplar av denna version, vilket var tillräckligt för homologering enligt grupp A reglementet , men trots detta drog sig Lancia den 18 september 1991 ur rallycirkusen och överlät åt sin tidigare sponsor Martini att försvara de hittills vunna fem framgångarna – vilket de gjorde för sjätte gången.

 

                                                                          Åter presentation                            Introduktion och tekniska data

2006 09 08/Wak